Ersättningsgrunder
Från läkemedelsskadeförsäkringen ersätts de extra kostnader och förluster som en läkemedelsskada orsakat. Däremot ersätter försäkringen inte sådana kostnader och förluster som skulle ha uppstått även utan inträffad skada. Ersättning kan därför inte betalas för vårdkostnaderna för den sjukdom eller det handikapp som ursprungligen behandlades eller för anskaffningskostnaden för det läkemedel som orsakat skadan.
Ersättningen för en läkemedelsskada grundar sig på skadeståndslagens bestämmelser. Där det är tillämpligt baserar sig ersättningarna på trafik- och patientskadenämndens normer och instruktioner. Utgångspunkten är att kostnader och förluster som hänför sig till skadan ersätts till fullt belopp. Den skadade skall också i mån av möjlighet själv förhindra att ytterligare skada uppkommer.
Läkemedelsskadeförsäkringen är ett sekundärt ersättningssystem
Läkemedelsskadeförsäkringen är ett sekundärt ersättningssystem. Då ersättningen uträknas avdras förmåner som den skadelidande uppenbarligen har rätt att erhålla av allmänna medel eller ur lagstadgad försäkring. Läkemedelsskadeförsäkringen ersätter sålunda den skadelidande för den andel av kostnaderna och förlusterna vid en läkemedelsskada som inte är täckta av andra lagstadgade förmåner eller försäkringar.
Vid dödsfall kan begravningskostnaderna och andra till begravningen hörande kostnader ersättas till skäligt belopp. Ersättningsgilla är bl.a. kostnader för gravplats, kista, gravsten, minnesstund med begravningsgästerna, blommor, tidningsannonser och sorgkläder. Ersättning för bouppteckningskostnader betalas inte, eftersom dessa enligt vedertagen praxis inom skadeståndsrätten inte anses vara till begravningen hörande ersättningsgilla kostnader.
Bidrag från annat håll för täckande av begravningskostnaderna kan avdras från den ersättning som betalas från läkemedelsskadeförsäkringen. Ersättning för begravningskostnaderna betalas till dödsboet eller till den som betalat kostnaderna av egna medel.
Vid dödsfall betalas ersättning för nödvändigt underhåll till person som är berättigad därtill. Berättigade till underhåll är änka/änkling och minderåriga barn samt i vissa fall också barn under 21 år som studerar. Ersättning betalas endast till den del som ersättningstagarens andra inkomster tillsammans med förmåner utbetalade med stöd av någon annan lag, såsom familjepensioner, inte tryggar nödig försörjning.
Om en läkemedelsskada leder till att den skadade som arbetstagare eller företagare förlorar förvärvsinkomst på grund av nedsatt arbetsförmåga, kan förlusten ersättas från läkemedelsskadeförsäkringen. Arbetsförmågan bedöms med beaktande av den skadades återstående arbetsförmåga och möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering. Vid bedömningen utreds även grundsjukdomens eller grundskadans inverkan på arbetsförmågan. Ersättning kan också betalas på grund av partiell arbetsoförmåga. Den skadelidande bör därtill utreda sina möjligheter att främja arbetsförmågan med hjälp av medicinsk eller yrkesinriktad rehabilitering.
Den inkomstminskning som minskningen i arbetsförmågan till följd av läkemedelsskadan orsakat ersätts utgående från den faktiska förlusten. Uträkningen av ersättningens storlek baserar sig på en uppskattning av den förvärvsinkomst som den skadade skulle ha fått om läkemedelsskadan inte hade inträffat.
Ersättning utbetalas endast till den del som förlusten inte täcks av förmåner som betalas med stöd av någon annan lag. Vid uträknandet av ersättningen avdras bl.a. dagpenningar och pensioner enligt sjukförsäkringslagen, trafikförsäkringslagen, lagen om olycksfallsförsäkring, arbetspensionslagarna och folkpensionslagen samt patientskadelagen. Om den skadade t.ex. arbetar på deltid efter skadan, avdras från ersättningen också denna förvärvsinkomst av arbete eller företagande. Ersättningen betalas alltså enligt hur mycket inkomsterna har minskat.
Om utseendet förorsakas bestående men, såsom ärr, till följd av läkemedelsskadan, ersätts det med ersättningen för kosmetiskt men. Vid bestämmandet av ersättningen beaktas ärrets art, omfattning, form, färg, läge och synlighet. På ersättningsbeloppet inverkar även den skadelidandes ålder. Ersättningen till äldre skadade minskar på grund av åldersavdrag.
Storleken på ersättningen i varje invaliditetsklass bestäms enligt trafik- och patientskadenämndens instruktioner.
Med ersättningen för bestående men ersätts bestående funktionellt men (invaliditet) som uppkommit till följd av läkemedelsskada. Skadorna är indelade i invalidklasserna 1-20 enligt social- och hälsovårdsministeriets beslut (1012/1986). På ersättningsbeloppet inverkar skadans art och den skadelidandes ålder samt i vissa fall den skadelidandes yrke och fritidsintressen.
Storleken på ersättningen i varje invaliditetsklass bestäms enligt trafikskadenämndens instruktioner.
Från början av år 2006 såsom följd av revidering av skadeståndslagen ändrades namnet på ersättningen för sveda och värk till ersättning för tillfälligt men.
Med ersättningen för tillfälligt men gottgörs den sveda och värk och annan olägenhet som under akutskedet omedelbart efter skadan åsamkats den skadelidande. På ersättningsbeloppet inverkar bl.a. skadans eller sjukdomens svårighetsgrad, konvalescenstiden, vård- och behandlingsåtgärderna och behovet av sjukhusvård. Om smärttillståndet blivit kroniskt beaktas denna bestående värk i ersättningen för bestående men.
Andra ersättningsbara kostnader som uppkommit till följd av skadan är bl.a. resekostnader som den extra vården givit upphov till, kostnader som orsakats av extra slitage av gångkläderna samt extra kostnader som uppkommit under hemvårdstiden.
Klädbidrag utbetalas då den skadelidande orsakas extra slitage av gångkläderna, t.ex. genom användning av protes, kryckor, rullstol eller olika stödförband. Ersättning betalas inte för den tid patienten befinner sig på en vårdinrättning.
Vårdbidrag och ersättning för höjda kostnader för hemmets skötsel är avsedda att täcka merkostnaderna under hemvårdstiden. Ersättning betalas inte för tid då den skadelidande vårdas på sjukhus eller annan inrättning.
Från läkemedelsskadeförsäkringen ersätts nödvändiga extra sjukvårdskostnader som uppkommit till följd av skadan. Ersättning kan t.ex. betalas för extra vårddags- och poliklinikavgifter, läkararvoden, av skadan föranledd hemsjukvård, laboratorieundersökningar, läkemedelskostnader och fysikalisk behandling.
Sjukvårdskostnaderna ersätts i regel enligt avgiftsnivån inom den offentliga sjukvården, ifall det inte i undantagsfall finns särskild anledning att anlita privata hälsovårdstjänster.